Media kallas ofta för “den tredje statsmakten”, formar den allmänna opinionen och sätter agendan för vår vardag. Makthavare och kändisar granskas och avslöjas, ofta  genom ett utmanande tonläge. Hur ofta hör vi inte frågeställningen när någon har förgått sig: Kan NN vara kvar i sin befattning? Och plötsligt vänds media-retoriken: Var det verkligen nödvändigt att NN avsattes? 

Den senaste tiden har Epsteinhärvan fått stort utrymme i media. Kungligheter, politiker, akademiker, affärsmän, artister är involverade och mediajakten fortsätter för att om möjligt i detalj kartlägga de involverades status. Försvarsmekanismer mobiliseras – kan man undvika att drabbas av sökarljuset? 

En ledare i Världen idag (2026-02-25) lyfter tänkvärda aspekter, inte bara för de direkt inblandade utan även för gemene man. Epsteinhärvan … illustrerar människans sorgliga förmåga att finna områden där vi tillåter oss att placera samvetet i en säck. (–––) Den som vill undvika offentlighetens skampåle i över­morgon gör väl i att sätta upp nödvändiga gränser i dag.

Författaren praktiserar konkret själavård, väl värd att beakta:

Ingen människa vill få alla sina tankar, ord och gärningar belysta i offentlig­heten. Den naturliga reaktionen av att bli ertappad är skam. Just detta skedde också de första människorna. När Adam och Eva åt av den frukt som Gud förbjudit kände de sig nakna och försökte förgäves dölja skammen. Men mitt i synda­fallets tragik inleder Gud också sin stora räddnings­plan. 

Bibelns främsta exempel på en rätt hantering av ett skandalöst avslöjande är kung Davids reaktion när profeten Natan ställer honom inför en situation inte helt olik den som just nu spelas upp. Vägen till möjlig upprättelse måste gå via kapitulation och omvändelse. Davids oreserverade ånger över sin synd är ett gott exempel också för vår tid. 

Ledaren påpekar att det bland människor finns skillnader av syndens grad, men inte av syndens art – och att det finns en utväg :

Varje människa står skyldig inför en helig och rättfärdig Gud. Men evangeliet erbjuder den utväg vi själva aldrig kan finna. På korset bar Jesus alla de destruktiva följderna av människans överträdelser av Skaparens vilja. 

Ledaren i sin helhet (förmodligen låst för icke-prenumeranter): Evangeliet – enda vägen till frihet från skampålen.

Gud ord är levande och kraftigt, det dömer över hjärtats uppsåt och tankar: Inget skapat är dolt för honom, utan allt ligger naket och blottat för hans ögon. Och inför honom måste vi stå till svars (Heb 4:13). Den insikten bör leda till ett ärligt samtal med Gud: Du älskar sanning i hjärtat, lär mig då vishet i mitt innersta (Ps 51:8). Kung David hade erfarenhet av denna process, av icke bekänd respektive bekänd synd: 

Så länge jag teg förtvinade mina ben och jag stönade dagen lång. Dag och natt var din hand tung över mig, min kraft rann bort som i sommarens torka. Sela. Då erkände jag min synd för dig och dolde inte min skuld. Jag sade: ”Jag vill bekänna mina brott för Herren” – då förlät du mig min syndaskuld. Sela (Ps 32:3–5).

Hebréerbrevsförfattaren förmedlar en underbar inbjudan – till upprättelse: 

När vi nu har en stor överstepräst som har stigit upp genom himlarna, Jesus, Guds Son, låt oss då hålla fast vid vår bekännelse. Vi har inte en överstepräst som inte kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som har varit frestad i allt liksom vi fast utan synd. Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid (4:14–16).

Döm mitt hjärta här i tiden, innan världen döms av dig;
och när tiden är förliden, i ditt domslut fria mig. (SvPs 356:5)

+ Roland