Under min tid som ELM-missionär i Kenya (1980–1991) gjorde jag ett besök i grannlandet Tanzania. Det var lärarstaben på det teologiska seminariet på Matongo som i november-december 1984 genomförde en studietur till norra Tanzania, i Arusha- och Moshi-området. Vi besökte bland annat det som kallas Tumaini University Makumira och Mwika Training College. Utöver berikande möten minns jag att läget i Tanzania vid den tiden var synnerligen knapphändig, varför vi som besökare hade blivit ombedda att ha med oss mat och dryck för våra dagliga behov. Så blev fallet och vi hade till och med ett överskott som vi kunde dela med tanzaniska vänner, vilket rönte stor uppskattning. Jag minns ett besök i en mataffär – med i stort sett tomma butikshyllor.

Bakgrunden var att Tanzania hade varit i krig med grannlandet Uganda under åren 1978–79, då Idi Amin störtades. Presidenten Julius Nyerere, som regerade under åren 1962–85, försökte att implementera ett socialistiskt och självförsörjande program, Ujamaa-politiken. Syftet var att kollektivisera jordbruket och omplacera befolkningen i byar. Projektet misslyckades med att leverera ekonomisk tillväxt och landets ekonomi var i fritt fall under 1980-talet. I takt med att Ujamaa-programmet övergavs öppnades för en mer marknadsekonomisk inriktning och internationella investeringar. 

Ett par viktiga faktorer från president Nyerere-epoken: Etablerandet av swahili som nationalspråk på 1960-talet (landet har upp emot 120 inhemska språk) och Dodoma som huvudstad (centralt placerad i landet) på 1970-talet.

I månadsskiftet november-december 2000 deltog missionssekreterare Per-Martin Hjort och jag som ELM-representanter i ett missionsseminarium i Arusha, med fokus på mission-kyrka-relationer. Jag skrev en artikel om det i tidningen Till Liv, nr 1/2001 (sid 18–19). Jämfört med mitt besök 1984 var levnadsförhållandena i Tanzania helt annorlunda. 

Under de senaste åren har jag haft en del kontakt med Tanzania genom arbetet med Evangelisk Litteraturmission Scriptura. Ett större boklager sändes i slutet av 2022 i en container till Dar es Salaam, för vidare befordran till lager och distribution i Arusha och Nairobi: Från Horred till Dar es Salaam – sju ton med kristna böcker till Afrika. Den primära kontakten har varit med litteraturmissionen Soma Biblia. Ett planerat uppföljningsbesök i Tanzania väntar, förhoppningsvis, på att kunna genomföras. 

I månadsskiftet oktober-november nåddes vi av nyheter om oroligheter i Tanzania. Landet har skakats av omfattande protester, i samband med ett utbrett missnöje mot valresultatet. Den 29 oktober hölls nämligen president- och parlamentsval, vilket ledde till att protester bröt ut: Våldsamma protester – detta har hänt i Tanzania. Tiden får visa hur landets framtid kommer att gestalta sig …? 

Försök till analys av den uppkomna situationen finns redan. I nyhetsmagasinet Fokus skriver journalisten Bengt G Nilsson (författare av boken Sveriges afrikanska krig) utmanande: Sverige orsak till Tanzanias kaos. Ett utdrag från artikeln:

Den monetära draksådd som i över ett halvt sekel spreds av svenska Sida bidrog starkt till ekonomins kollaps. Mellan 1962 och 2013 skänkte Sverige 66 miljarder kronor till Tanzania, samtidigt som levnadsstandarden sjönk på grund av den förda politiken. Och det är inte slut än. Förra året dumpades ytterligare 500 svenska miljoner i detta slukhål till broderland. (–––) Nyerere var starkt påverkad av Mao Zedong, och tvångskollektivisering av jordbruket och en ogenomtänkt industrialisering blev grundpelarna i det katastrofala fuskbygget till nation. I en pompös programförklaring benämnd Arushadeklarationen beskrev Nyerere sin politik. Den applåderades av svenska biståndsentusiaster, trots att den saknade all verklighetsförankring. (–––) Kan Julius Nyerere hållas ansvarig för det tyranni som nu råder i Tanzania? Ja, tveklöst. Han lade grunden till vanstyret. Men vi får inte glömma vem som tog hand om notan och bekostade eländet. Det var vi, svenska skattebetalare.

Sverige har en stark koppling till Tanzania på olika sätt, genom mångåriga missions- och biståndsinsatser. Intresserade kan fördjupa sig i läsvärda artiklar från 2016 och 2018, som beskriver och utvärderar svenska insatser:

• Sveriges svek mot Tanzania
• Så blev Tanzania Sveriges kelgris
• När biståndet blev socialistiskt

Evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania (ELCT) räknas som den näst största lutherska kyrkan i världen, med drygt 8 miljoner medlemmar. Stöd från Sverige förmedlas av Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och Svenska kyrkan.

+ Roland